Di Sait Vo Lusérn



03/04/2015
()

BAZ BOAZPAR VON ZUNGEN?

Incontri - Cosa sappiamo di bilinguismo? Domande e risposte non scontate



Cosa sappiamo di bilinguismo o meglio ancora di multilinguismo? Una domanda così, posta a Luserna, dove la maggior parte della popolazione è bilingue e dove molti aggiungono alla Lingua Madre cimbra e all'italiano anche il tedesco o addirittura il francese, potrebbe suonare pleonastica. Eppure così non è, molte sono le cose che ancora si ignorano.

Al secondo, della serie di incontri che il Kulturinstitut Lusèrn ha organizzato, assieme all'associazione Bilinguismo Conta, proprio per conoscere meglio il fenomeno del multilinguismo, la professoressa Patrizia Cordin ha esordito con alcune semplici domande le cui risposte erano in apparenza scontate, ma che invece hanno svelato mondi davvero sconosciuti.

 

Biavl soinsa di ufitschal zungen vodar UE? Bele saitar guat zo gedenkha? Biavl zungen khemmenda geredet in da ünsar Provìntz, nå bazta khütt di Zelung von 2011? In biavl dahuam ren an åndra zung baz daz belese? Bele soinz di vüf zungen mearar geredet in di Provìntz vo Tria? In Euròpa soinda acht lentar boda schiar alle di laüt ren drai zungen bele soinz?

Èkko vünf fragen boda parirn dèstar, ma dèstar soinsa pròpio nèt. Rispundarn djüst beratz daz mindarste boma schöllat tüan zo khöda ke ma boazt eppaz vo bia di zungen khemmen geredet ume üs. Aft dise fragen (un atz vil åndarst) hatta geredet an menta atz 23 von lentz di Profesoren Patrizia Cordin vodar trianar Universitet. I khüdaz lai, ke berda schraibet iz gelånk zo rispundra lai afta earst frage; haltante kunt ke di state vodar UE soin viarunzbuantzekh, hånne übarlekk ke viarunzbunatzekh schöllatnz soin di zungen o, un asó iz. Ma bele? Ditza sa bizzaznsaz in biane. Un hettatar nia khött ke in da ünsar provintz khemmenda geredet oltre in belesch un in drai zungen von stòrische mindarhaitn (Lusérnar, Bèrschentolar, Ladinar), 39 europeane zungen, 38 afrikåne, 32 asiateke un zboa von Sud Amerika. In allz in di Provìntz vo Tria khemmenda geredet 114 zungen, hebatarz nia khött? Da huam lai dar 45% redet in trianar dialèkt, daz mearaste soinda geredet fremmege zungen. Di acht state boma redet daz mindarste drai zungen, soinz acht khlummane state: Lussemburgo, Nidarlentar, Slovenia, Malta, Danimarca, Lettonia, Lituania, Estonia. Ja, ombromm bi khlümmanar 'z izta di zung bi mearar ma sait geschupft zo lirnara åndre; in Ingiltèra, zumbaispil, bosa håm di zung mearar geredet in di bèlt, gåntz biane laüt ren an åndra zung auz baz daz inglesege.

Ma da bichtegarste frage boda hèrta khint gemacht iz: ombromm lirnen mearare zungen, un bia tüan zo lirnase an pestn? Khånen meare zungen helft nèt lai zo machase vorstian, ma gitt eppaz mearar in hirn, berda iz dupplzung gelånk iantrar zo riva soi arbat, ombromm ?z iz guat zo legedase drå pezzar. Berda iz dupplzung iz bahemmagar, nèt mearar intelidjente, ma bahemmegar in di sachandar boll. Un bia tüatz a khinn zo khreschra au dupplzung? Höarante ren, natürlich, höarante ren mearare laüt, un vil lesanten au stördjela, kontaranten stördjela; ja müatar un vetar kontart stördjela azpe biar aürn khindar, 'z tüaten nèt åndarst baz guat. 'Z hirn iz nèt a palüle bodase auvüllt, 'z hirn iz hèrta naüge un boroatet åzonemma hèrta naüge schümmane sachandar, hèrta boroatet zo lirna.

(ang)



l'Adige, di Sait vo Lusérn, venerdì 3 aprile 2015, pag. 26
BAZ BOAZPAR VON ZUNGEN?

CONDIVIDI